Arvsskatt för vem ?

Allmänt om Arvsrätt

Arvsklasser

Skattetabell

Skattefri del av arv

Räkna ut din arvsskatt

Kapitalförsäkringar

Pensionsförsäkringar

Personuppgiftslagen

AnalysInvest




Allmänt om Arvsrätt Utskriftsvänlig version
 

 

Kvarlåtenskap:

De tillgångar en avliden person efterlämnar, dvs hans eventuella del i giftorättsgods och eventuell enskild egendom. Dessa tillgångar blir föremål för arv att fördelas mellan den avlidnes arvingar enligt ärvdabalkens regler.

Arvslott:

Kvarlåtenskapen delas upp i så många arvslotter som det finns arvtagare. Varje arvslott kan delas upp i en laglott och testamentslott.

Laglott:

Hälften av en bröstarvinges (barn, barnbarn osv.) arvslott och som aldrig kan tas ifrån honom/henne genom ett testamente.

Testamentslott:

Den andra hälften av arvslotten som en arvlåtare fritt kan förfoga över genom testamente.

Arvsklasserna:

Observera att sambo inte ärver enligt lag. Om den avlidne saknar arvingar i de tre klasserna -och inte har skrivit ett testamente - tillfaller kvarlåtenskapen allmänna arvsfonden.

Första arvsklassen:

Omfattar den avlidnes bröstarvingar, varmed avses barn och deras avkomlingar. Varje gren får lika stor lott. Antag som ett exempel att någon efterlämnar en dotter och en avliden sons två barn. Om arvet uppgår till 200 000 kr, får dottern 100 000 kr och barnbarnen 50 000 kr var.

Andra arvsklassen:

Omfattar den avlidnes föräldrar och deras avkomlingar, dvs syskon och syskonbarn till den avlidne. På samma sätt som i den första arvsklassen får grenarna lika stora lotter. Antag att den avlidne i föregående exempel i stället efterlämnar sin mor och två helsyskon. Modern får då 100 000 kr, medan faderns halva delas mellan syskonen, dvs 50 000 kr vardera.

Tredje arvsklassen:

Omfattar den avlidnes far- och morföräldrar och deras barn, dvs fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Fördelningen görs efter samma principer som i andra arvsklassen. Den avlidnes kusiner har inte någon arvsrätt.

Arvsordningen:

Den avlidne var gift:

Den avlidne hade inga eller bara gemensamma barn. När en gift person avlider tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken. Om det finns arvingar i första eller andra arvsklassen efter den först avlidne, ärver den efterlevande maken kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt, vilken innebär att maken kan sälja och på annat sätt förfoga över egendomen men inte testamentera bort den.

Vid ett arv med fri förfoganderätt har, vid den efterlevande makens frånfälle, den först avlidne makens släktingar som tillhör första eller andra arvsklassen rätt till efterarv. Sådana arvingar kallas efterarvingar och erhåller normalt hälften av behållningen i den sist avlidne makens dödsbo. Den först avlidne makens efterarvingar är delägare i den efterlevande makens dödsbo. Med andra ord får gemensamma bröstarvingarna normalt vänta på sitt arv till dess båda makarna är döda.

Den avliden hade särkullbarn:

De som är bröstarvingar bara till den avlidne maken, s k särkullbarn, har rätt att få ut sitt arv genast vid den makens död. Särkullbarnet kan avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken och får då samma rätt till efterarv som makarnas gemensamma bröstarvingar. Till förmån för make gäller en särskild prisbasbeloppsregel, som innebär att den efterlevande maken efter bodelning och arvskifte alltid ska ha minst fyra prisbasbelopp i vilket belopp även inräknas den efterlevande makens enskilda egendom.

Den avlidne var ogift:

Släktingarna efter en ogift avliden indelas i tre, se ovan, vilket inte ska förväxlas med arvsskatteklasser. Först om arvinge helt saknas i den första klassen blir arvingarna i den andra klassen aktuella till att ta emot arvet. På samma sätt blir arvingar i tredje klassen berättigade till arv endast om släktingar i den andra klassen saknas. Observera att sambor inte ärver enligt lag.

Testamente:

En arvlåtare har möjlighet att genom testamente förordna om sin kvarlåtenskap. För testamentets giltighet gäller stränga formkrav. Testator, dvs den som uttrycker sin sista vilja i testamentet, ska i princip vara myndig. Testamentet ska upprättas skriftligt med två vittnen. I deras samtidiga närvaro ska testator skriva under testamentet eller bekräfta sin namnteckning. Vittnena ska känna till att handlingen är ett testamente, men behöver inte få veta innehållet i testamentet.


Design och produktion av Persson Technologies